Den här sidan visar svensk elproduktion (per kraftslag), spotpriser (per elområde) och en beräknad
intäkt till producenter samt en CI-proxy för flaskhalsintäkter (congestion income).
Siffrorna baseras på ENTSO-E:s publika tidsserier men sidan kör i detta läge alltid på lokalt cache:ade filer.
Viktigt: Flaskhalsavgifterna i tabellen är i regel i underkant. I praktiken blir de ofta ungefär
5–15% högre än vad denna sida räknar fram, främst eftersom vi använder en förenklad proxy-metod (se nedan)
och eftersom vissa kompletterande komponenter i TSO:ernas redovisning inte fångas av A11/A44-serierna.
Hur elpriser sätts och betalas
-
Spotpriset sätts per timme och elområde (bidding zone). Marknaden matchar bud på produktion och konsumtion
i respektive område, givet nätets begränsningar.
-
En konsument betalar (i spotdelen) priset i sitt elområde, medan en producent får betalt enligt priset
i producentens elområde. När priserna skiljer sig mellan områden uppstår därmed en intäktsdifferens kopplad
till överföringen mellan områden.
Volymviktade priser (MWh-viktning)
När man vill räkna ut ”genomsnittligt pris” över en period bör man normalt använda ett volymviktat pris.
Ett volymviktat pris beräknas som:
volymviktat pris = Σ(MWh · EUR/MWh) / Σ(MWh)
På sidan används detta principielt i intäktsberäkningen: intäkt per kraftslag = Σ(MWh · zonpris) timme för timme.
Därefter kan vi härleda ett genomsnitt i kr/kWh som (intäkt i SEK) / (energi i kWh).
Hur flaskhalsavgifter (congestion income) beräknas här
Vi räknar en CI-proxy per timme och gräns baserat på:
CI = Σ(|flöde| · max(0, prisskillnad i flödesriktningen))
-
Flöde (MWh) kommer från ENTSO-E A11. Priser (EUR/MWh) kommer från ENTSO-E A44.
-
max(0, …) gör att vi aldrig visar negativ ”intäkt”. Det är avsiktligt för att få en
pedagogisk, icke-negativ proxy.
-
”SvK-andel” är en förenkling: för flera utlandsförbindelser antas 50/50 mellan TSO:er, och för vissa rader är
andelen satt till 0% (exempelvis SE4–DE-LU i denna version).
Förenklingar och begränsningar
-
Extern import/export: Vi använder A11-flöde mellan en svensk elzon och en utländsk zon och A44-priser för samma zoner.
Det är en proxy på ”bidding zone”-nivå (BZN), inte en fullständig TSO-uppdelning per kabel, och därför kan CI bli lägre än
verklig redovisad flaskhalsintäkt.
-
Intern svensk flaskhals: För SE1–SE2, SE2–SE3, SE3–SE4 används samma proxy-idé: A11-flöde mellan elområden + A44-priser.
Om ENTSO-E saknar A11 för interna snitt blir raderna ”saknas/0”.
-
Valuta: Priser är i EUR/MWh och konverteras med den EUR/SEK-kurs du anger. Det är en förenkling (ingen exakt historisk FX).
-
Tidsupplösning: Alla beräkningar görs i UTC-timmar. Om ENTSO-E levererar punktserier med annan upplösning hålls värden mellan
punkter och aggregeras tidsviktat till timvärden.
-
Varför ”bara vind” före 15 december 2021: I det cache-underlag som används här börjar full PSR-mappning för svensk produktion (A75)
i praktiken först från 2021-12-15. Före detta datum är datat i cachen ofullständigt för flera kraftslag, vilket gör att historiken kan
framstå som att den domineras av vind. Det är en datatillgänglighets-/cachefråga, inte en faktisk produktionsbild.
-
Spotmarknaden är inte hela marknaden: All el handlas inte på spotmarknaden.
En betydande del av både produktion och konsumtion täcks av långsiktiga kontrakt,
bilaterala avtal och PPA:er. Spotpriset fungerar därför främst som en
marginal- och referensmarknad. Det innebär att de faktiska betalningsflödena
i elsystemet inte exakt kan återskapas enbart med spotpriser, även om spotpriset är
avgörande för prissättning, incitament och flaskhalsintäkter. Detta är en viktig
källa till osäkerhet i resultaten.
Tips: Om du vill granska logiken mer i detalj kan du även titta i ”Debug”-rutan längst ner, som visar vad som faktiskt laddats och hur det mappar.